Här får du läsa om hur våra liv vändes upp och ner när våran son föddes i vecka 24+2.
För att kunna läsa om våran resa och förstå hela innehållet får du läsa bloggen från fel håll, alltså baklänges :)

onsdag 31 augusti 2011

14e - 16e maj 2o11

Vilmer klarar sig fortfarande utan respirator, han är lugn och stabil.
Blodproverna är bra och läkarna är nöjda.

Ductusen fortsätter att minska och läkaren berättar att det är få barn som behöver sluta ductus med hjälp av operation och det lugnar oss väldigt mycket.
Jag vill inte ens tänka tanken på att dom skulle behöva operara i vårat lilla hjärta!

Vi accepterar situationen mer och mer, känner oss tryggare för varje dag som går.
Personalen är helt fantastisk och även om dom har huvudena fulla av barnens problem och vård så har dom alltid tid för att trösta oss föräldrar och svara på våra frågor.
Allt stöd vi fick från sjukhuset i Umeå är nog grunden till att vi idag står på benen allihopa!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar