Utvecklingen..

Vilmer har nu hunnit bli över fem månader gammal, vet inte vart tiden blir av men det är lika fantastiskt att vakna upp varje dag och veta att vi har en underbar, frisk liten kille i sin säng bredvid oss.
Han utvecklas i ett rasande tempo och går upp snabbt i vikt, läkarna kallar det för "catch up vikt" eftersom deras små kroppar kämpar enormt för att komma upp i den vikt som dom egentligen ska ha vilket innebär att han går upp betydligt mer i vikt än vad han skulle ha gjort om han varit fullgången.
När man kikar på hans kurva hos bvc så räknar man ifrån när han egentligen skulle varit beräknad och han följer sin kurva helt perfekt.

Vilmer....
- Följer och fäster blicken på föremål.. lampor, mamma och pappa är det bästa att kika på.
- Vänder sig medvetet från mage till rygg.
- Håller huvudet själv.
- Håller upp sin egna vikt med benen när man "ställer" honom.
- Börjar intressera sig för saker som rör sig och låter, babygymmet och babysittern börjar äntligen bli riktigt intressanta.

Han har även fått börja med små smakportioner vilket han tycker är riktigt gott, han äter sig inte mätt på något annat än bröstmjölksersättningen men han är verkligen duktig på att svälja och ta hand om den lilla "riktiga" maten han får.

Det känns skönt att veta att det bara är ca en månad kvar med stomin för även om det har funkat bra så kommer man inte ifrån att det börjar bli krångligt nu när han är större.
När han fiser så blåser det upp påsen och då vill den gärna släppa vilket ställer till en hel del problem om den händer för ofta.
Huden irriteras varje gång man byter påsen och eftersom det händer ganska ofta nuförtiden så är det ganska irriterat runt själva stomin och det är svårt att få den nya påsen att fästa så det är verkligen ett jäkla projekt att få dit dom där rackarna.
När jag gick hemma och var gravid innan Vilmer kom så kunde jag inte för allt i världen tänka mig att vi skulle bli nå jäkla stomiexperter och klara av att sköta det där, men vi fixar det kanonbra både jag och Jonas och det innebär att vi är en erfarenhet rikare :)

Vi tittar på mycket kort och pratar väldigt mycket om våran resa och jag tror att det är våran bearbetningsprocess som dragit igång.
Nu kan man visa alla känslor, både skratta och gråta åt händelser och jag tror att det är viktigt att man får prata med varandra om det.

Kan inte säga det tillräckligt många gånger men jag är verkligen så enormt jäkla stolt över min fina familj och det finns inget på den här jorden som betyder mer för mig än vad dom gör!